  |
Journalerna i journalbordet.
|
Detta bord finns på FMW, MMW, Paeds och OB, alltså på kvinnliga och manliga inremedicinska avdelningarna, barnavdelningen och på BB.
Vid 22-tiden sa hon att kom med till MMW, vi gick dit och där var full rulle. I 4 sängen, i första cuben ligger en 14-årig gosse med syre på, iv-dropp och är medvetslös. I sängen bredvid sitter mamman samt mommon eller fammon, de pratar i varsin telefon. Överskötaren är på plats samt en av de andra avdelningssjukskötare som jourar, samt alla tre läkare och då sjukskötaren och 2studeranden. Får förklarat för mig att läkarna vill skicka honom till Kisumu sjukhus men överskötaren tycker det är onödigt.
Denna gosse ville byta skola, men storebror hade sagt nej, det är onödigt. Gossen hade denna morgon hittats på farmen medvetslös 10-tiden på morgonen, han hade druckit något gift, vad visste ingen. Familjen hade hämtat honom till polikliniken 17-tiden, därifrån blev han intagen till avdelningen 19.30-tiden.
Efter en stund går vi tillbaks till vår egna avdelning. Vi har en patient på PW. Kollar att patienten har det allt bra. Vi går till supply store. Därifrån söker man kanyler, iv-dropp, slangar etc. Men nattetid bjuder de på Tea and bread…. Tea var kakao kokat på vatten och då ½limpa bröd till.
Vi går via MMW när vi går därifrån, det är ungefär midnatt. Situationen är ungefär samma, men nu försöker de anhöriga få ihop pengar till att betala sjukhusräkningen och för ambulansen. Ambulansen kostar 8000ksh (ca 80€) och sjukhusräkningen är redan upp till 4000-5000ksh (40-50€). De får lov att skrivas ut från sjukhuset bara de betalar 3000ksh (30€). Kendu Bays ambulans är beställd för den är i bättre skick än KAHs ambulans. Bestämms att Glados åker med och även jag.
Hmmmm…. tusen tankar snurrar i huvudet, sagt att det inte är säkert för mig ute på gatorna i mörkret, frågar försynt av överskötaren som då detta sagt tidigare att är det säkert för mig, svaret är jo, vad sku nu kunna hända, inget. Okey, åker med. Patienten fås till ambulansen. Då märks det att ambulansen har ju ingen syre (vilket inte hör här till utrustningen), finns endast en bår och en bänk… Nu börjar det sökas efter en liten syre flaska. Vi kommer överens om att jag sitter först och Glados sen, jag sköter syre och kollar att gossen andas och Glados sköter iv-droppet, 500ml NS per 30min. Vi får även en RR-mätare med oss. Då blodtrycket varit jätte lågt.
Den lilla syre flaskan hittas. Allt är klart, då skall det ännu bes en bön för att resan går bra, gossen blir frisk etc etc etc... detta tyckte jag var onödigt för det drog ju bara ut på tiden. Jag sätter in mig, håller med vänster hand syre flaskan på plats, då den inte får falla och med andra handen håller jag i mig. Glados kommer bredvid mig, hon håller patientens hand med kanylen s att den hålls på sängen, samt tar ett blodtryck. Mamman och mommon/fammon går fram i bilen och sitta. Glados var på PW på nattskiftet. Pratade med henne och hon visade mig hur man gör saker och ting, samt förklarade hur saker och ting fungerar. i åker i väg, usch vilken hemsk sandväg. Patienten hoppar/glider hit och dit, då det inte finns fastspänningsbälten, Iv-flaskan flyger, nu håller jag i syre flaskan och med andra handen iv-flaskan som hänger på en krok i taket. Mellan gupporna hjälper jag Glados att få patienten ordentligt tillbaks på britsen och sen kolla att han andas, då ställningen är inte den bäst han har och vid detta skede är andningen redan jätte ytlig. Blodtrycksmätaren visar bara Error då färden är så guppig/skakig.
Vi stannar på vägen och tar upp patientens bror och pappa. Pappan far fram och sitta med mamman, mmomo/fammo kommer bak och sitta på bänken bredvid oss och brodern hamnar sitta i fotändan av britsen. Resan tar lite på 1½h.
Vi kommer fram. Patienten förs in till ett rum med monitorer och 3 sjukhussängar i. Vi börjar med att bädda sängen. och så lyfter vi patienten till sängen. Sjukskötare Michael begär oss till kansliet, där skriver vi över patienten. Meddelar honom att andningen luktar jätte fränt på patienten. Han säger att troligtvis är det redan för sent att göra nåt, då klockan nu är ~04, 19h sedan han är hittad. Då det sägs att inom 6h borde patienten få vård för att klara sig. Mamman och mommon/fammo kramar om mig och tackar.
Via toaletten, konstaterar att jag klarar inte av att gå dit, ett hål golvet och hela golvet vått av urin och stinker, usch. På väg tillbaks mot sjukhus huvudingången ser vi ett rum med en man som har ett lakan på sig, lakanet är blodigt, armarna hänger nedanför sängkanterna och golvet är fullt av blod. Frågar Michael vad hänt, denna man hade varit på fel plats fel tid, blivit rånad och ihjäl hackad.
Vi sätter oss i bilen och åker iväg tillbaks mot KAH. föraren berättar att man måste vara jätteförsiktig på vägarna nattetid, då det finns en massa rånare. Man skall inte låta någon köra förbi en, för de kan tvärbromsa rakt framför dig, man skall heller inte stanna för någon som står vid vägrenen, för oftast finns det flera personer i buskarna. Föraren sätter blinkarna på varje gång han ser någon annan bil, för folk brukar inte röva ambulanser dör de vill inte få skulden på sig att patienten inte hann i tid till sjukhuset.
Vi kommer till KAH 5.30-tiden.
Denna resa glömmer man inte i första hand.
